Den rödgröna klimatpolitiken har havererat – nu krävs förändring

De svenska utsläppen av växthusgaser ökar! Nu visar även statistik från Statistiska Centralbyrån att miljöskatternas andel av både BNP och skatteintäkter minskar, och når den lägsta noteringen på mer än 25 år. Tyvärr är det omöjligt att dra någon annan slutsats än att regeringens klimatpolitik är ett haveri.

Sveriges utsläpp behöver minska med 15 % per år för att följa forskarnas rekommendationer. Sverige är inte i närheten av det. Statistik från Naturvårdsverket visar att utsläppen i stället ökade med nästan en procent förra året. Sedan den rödgröna regeringen tillträdde har utsläppen knappt minskat alls. Men läget är värre än så. I SCB:s statistik, som presenterades förra veckan, har miljöskatternas andel av BNP sjunkit till den lägsta nivån på mer än 25 år. De svenska miljöskatternas andel av de totala skatterna är nu tredje lägst i hela EU. För en regering som tydligt riktat in sig på ekonomiska styrmedel för att bemöta orsakerna till klimatförändringarna är det ett bottenbetyg som saknar motstycke.

Sverige upplevs som ett föredöme på klimat- och miljöområdet. Vi hamnar ofta högt i internationella jämförelser, till stor del på grund av äldre beslut som gett oss ett koldioxidsnålt energisystem, men också, på senare tid, ambitiösa utsläppsmål. Men målen är föga värda om de inte nås, eller ens eftersträvas. Idag klarar Sverige bara ett (nästan två) av sexton beslutade miljömål.

Denna utveckling borde leda till panik i både regeringskansli och riksdag – men krismedvetenheten lyser med sin frånvaro. I stället tävlar nu etablerade partier från både höger och vänster i den pågående EU-valrörelsen med att bräcka varandra i tillspetsade klimatlöften. Ingenstans kommenteras de siffror som tydligt visar att när de här partierna ges politiskt inflytande så ligger utsläppen still, eller än värre, ökar. När miljöskatternas andel av ekonomin dessutom ligger på den lägsta nivån på flera decennier har det svenska klimatarbetet inte bara misslyckats – det har inte ens börjat. Att skicka representanter till EU-parlamentet som satsar på fem nyanser av samma misslyckade politik kommer inte att hjälpa klimatet.

Vi i Partiet Vändpunkt är övertygade om att det måste till en förändring. Inga ekonomiska styrmedel i världen kommer dock att kunna minska utsläppen i den takt som krävs så länge dessa styrmedel inte förenas med åtgärder mot de inbyggda orättvisor det nuvarande ekonomiska systemet skapat. Det pågående ”bensinupproret” visar med all önskvärd tydlighet vad som händer när klimatförändringarna bemöts enbart med platta miljöskatter, tondövt för de olika verkligheter befolkningen lever i.

Ska vi lyckas nå de utsläppsminskningar som nu är nödvändiga, samtidigt som samhället hänger ihop, krävs ett helt nytt finanspolitiskt ramverk, där de ekonomiska tillväxtmålen avvecklas och i stället klimatarbetet, kampen mot artutrotningen och de växande klyftorna blir samhällets huvuduppgift. I praktiken innebär det en omfattande omställning av samhället som inte kommer att bli enkel – men när vi kommer ut på andra sidan kan vi mötas som medborgare, elever och arbetskamrater i stället för som enbart kunder och bortrationaliserade pinnar i statistiken. Där har vinstjakten och den kortsiktiga profiten ersatts av ett samhälle som finns till av ett helt annat skäl än att enbart förvalta pengar, nämligen lösa gemensamma problem, tillsammans. Där landsbygden får behålla en rimlig del av resurserna och där teknikutvecklingen ger oss mer tid att utveckla oss själva – inte bara tillväxten.

Sedan vi startade som parti för ett par månader sedan har vi presenterat ett ambitiöst klimatprogram för Sverige, men också detaljerade klimatåtgärder inom ramen för vårt EU-valmanifest. Dessa åtgärder är ett axplock av de omfattande klimatreformer som krävs, både här hemma och i EU. Vi kan inte lova att våra nuvarande klimatförslag kommer att vara tillräckliga för att på en dag vända utsläppskurvorna så att de minskar i den takt forskarna kräver. Men vi kan lova att vi åtminstone tänker försöka.

De etablerade partiernas klimatpolitik har havererat. Bakom den mjuka fasaden av ambitiösa målsättningar och vackra målbilder talar hårda fakta sitt tydliga språk – utsläppen ökar, miljöskatternas andel minskar och varken regering eller riksdag tänker göra något åt det. Aldrig förr har det varit lika uppenbart att det krävs nya krafter i politiken.

Kitty Ehn, toppkandidat EU-valet
Carl Schlyter, talesperson