Inledning

Alltför länge har våra politiska partier, både här hemma och i EU, försökt lappa och laga ett system som är trasigt. Vissa kallar det kapitalism, andra nyliberalism, men oavsett namn handlar EU främst om denna enda tanke – att mer ekonomisk tillväxt alltid är bra. Men medan storföretagens vinster ökar förstörs miljön, människor bränns ut och klyftorna växer.

Detta sker för att EU är utformat för att lösa gamla tiders problem. Resultatet är att dagens problem, som artutrotning, ökade samhällsklyftor och klimatförändringar, lämnas utan svar. För dagens EU har inga. Det unionen är byggd för är att öka handeln och den ekonomiska tillväxten. EU satsar på fel saker, och går åt fel håll.

Vi vill annorlunda. Vår vision är ett EU som helt ändrar riktning. Vi vill att EU ska driva arbetet framåt i de stora, avgörande frågorna, men låta människor bestämma så mycket om sina egna liv som möjligt. EU ska nedprioritera de ekonomiska tillväxtmålen och istället göra klimatarbetet, kampen mot artutrotningen och de växande klyftorna till sin huvuduppgift.

1. En klimat- och miljöpolitik som förenar

Trots att vi redan ser effekterna av den globala uppvärmningen ökar EU:s växthusgasutsläpp. Samtidigt utrotas arter i en takt som saknar motsvarighet i modern tid. Det blir lätt så, när den ekonomiska politiken ges företräde framför alla andra samhällsmål. När världens största energibolag får vara med och utforma unionens energipolitik och när kemikaliebranschen får klartecken för bekämpningsmedel som dödar våra bin.

Om EU ska kunna bli en trovärdig klimataktör behövs förändring i stor skala. Visst går det att föreslå ambitiösa utsläppsmål, men klimatmål betyder ingenting om det inte finns politiska förslag för att nå dem. Överallt i EU krävs stora satsningar för att påbörja omställningsarbetet. Till att börja med vill vi ha ett stopp för alla fossilsubventioner och för allt EU-stöd till satsningar som låser fast oss i fortsatta växthusgasutsläpp. Vi vill införa en omfattande omställningsfond från vilken medlemsländerna kan söka pengar för att uppnå utsläppsminskningar i enlighet med målet i Parisavtalet om 1,5 grader, eller miljömålen i Agenda 2030. Stora utsläppsländer i EU med mycket fossiltung industri kommer att behöva extra stort stöd för att klara omställningen. Vi vill också införa ett golv för växthusgasskatter som alla EU-medlemsländer måste lägga sig över. Så kan vi undvika att låga miljöskatter blir en konkurrensfördel när företag etablerar sig.

Lika viktigt som klimatreformer är en miljöpolitik värd namnet. Klimat- och miljöproblemen hänger ihop, och att arbeta med det ena hjälper föga om arbetet med det andra lämnas ogjort. EU:s lagstiftning är i många fall skaplig, ibland rentav bra. Men pressen från näringslivet är stor, och många vill försvaga miljö- och kemikaliereglerna. Vi vill istället stärka de befintliga regelverken och ändra den så kallade miljögarantin så att det blir betydligt enklare för enskilda medlemsländer att gå före med skarpare miljölagstiftning. Idag är det alldeles för lätt att stoppa miljölagar, och det vill vi ändra på.

Vi vill:

  • att EU utlyser ett nödläge för klimatet och tar hänsyn till kampen mot klimatförändringarna i all lagstiftning.
  • skapa en klimatfond för att hjälpa till med omställningsarbetet, från vilken medlemsländerna kan söka pengar för att uppnå utsläppsminskningar i enlighet med målet i Parisavtalet om 1,5 grader eller miljömålen i Agenda 2030. Medlemsländer med stort beroende av fossil energiförsörjning får förtur.
  • införa ett golv för nationella växthusgasskatter i EU-länderna. Alla medlemsländer ska ha växthusgasskatter och inget land får ligga under gränsen.
  • omvandla Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank.
  • skärpa kemikalielagstiftningen, särskilt för hormonstörande ämnen, och stärka försiktighetsprincipen när nya bekämpningsmedel och kemikalier ska godkännas.
  • att EU tar initiativ till nya och förstärkta globala mål för biologisk mångfald och höjer kraven för skydd av biologisk mångfald när länder tar emot EU-medel.
  • vända den pågående artutrotningen, stoppa handeln med utrotningshotade djur och motverka kortsiktig gruvexploatering genom att stärka och säkerställa efterlevnaden av art- och habitatdirektivet samt vattendirektivet.
  • att avfallsdirektivet uppdateras så att minskad uppkomst av avfall blir ett tydligt mål, med tydliga styrmedel, och att det blir mer forskning, subventioner och designkrav som underlättar återvinning av metaller.
  • ändra statsstödsreglerna för att omöjliggöra allt stöd till verksamhet som låser fast oss i fortsatt fossilberoende.
  • införa budgetregler för klimatet där EU skapar ett ramverk för utsläppsminskningar som fungerar på ett liknande sätt som EU:s budgetmål. De medlemsländer som inte uppfyller sin del av klimatmålen ska bötfällas, och böterna ska gå till en klimatfond.
  • genomföra en fördragsändring som skärper den så kallade miljögarantin så att länder får rätt att gå före med tuffare regler för miljö och hälsa. Den som vill riva upp en miljölag i domstol ska behöva bevisa bortom allt rimligt tvivel att lagens syfte är att diskriminera andra länder och inte att förbättra miljön.
  • slopa samtliga direkta och indirekta fossilsubventioner.
  • införa pantsystem för de produkter där ett sådant gör klimat- och miljönytta.

2. Ett EU där alla räknas

EU har under lång tid stått för en politik som ökar klyftorna mellan människor, där vinstintresset har tillåtits tränga undan alla andra samhällsmål. En utstuderad konkurrens som förminskat oss alla till varor och kunder på en omättlig marknad, där inget, varken människor eller miljö, haft ett värde bortom det rent ekonomiska.

Konsekvenserna av den politiken ser vi runtom i Europa när högerextrema krafter växer sig starkare. Det är en utveckling som måste och också kan vändas. För när människor känner sig inkluderade och sedda behöver de inte söka efter en syndabock.

För att komma till rätta med de växande klyftorna måste EU agera. Till att börja med behöver målet för EU-politiken ändras, och kampen mot de socioekonomiska klyftorna ges företräde framför tillväxtmålet. EU bör sätta ett golv för kapitalskatter, bolagsskatt och så kallade finansiella transaktionsskatter som ska vara bindande för alla medlemsländer. Skatten tas dock fortfarande ut på nationell nivå. Medlemsländer som stadigt minskar klyftorna ska också få möjlighet till sänkt EU-medlemsavgift. Så kan EU göra en insats mot klyftorna utan att resurserna och politiken behöver ta en omväg via Bryssel.

Vi vill:

  • att målet för EU:s arbete ska vara att minska resursförbrukningen, utsläppen och de socioekonomiska klyftorna.
  • att medlemsländer som stadigt förbättrar sina sociala, miljömässiga och/eller välfärdsrelaterade indikatorer utifrån EU-kommissionens projekt ”Bortom BNP” ska få sänkt EU-medlemsavgift.
  • att EU inför ett golv för nationella kapitalskatter, bolagsskatt och finansiella transaktionsskatter (FTT).
  • stärka regelverket för den finansiella sektorn, för att motverka risken för spekulation och bankkriser, och helt undanta den finansiella sektorn från bestämmelser i handelsavtal som begränsar den politiska förmågan att ytterligare skärpa regelverket.
  • kooperativa och platsbundna småbanker får undantag från regelverket, för att minska den administrativa bördan.

3. Decentralisering och mångfald istället för superstat

De senaste decennierna har EU samlat på sig enorm makt på medlemsländernas och vanliga människors bekostnad. När makten samlas i Bryssel är det bekvämt för kapitalstarka särintressen och politiska eliter, men det blir svårare för vanliga människor att påverka. Högerpopulister har lyckats slå mynt av missnöjet med EU:s centralisering och undergräver nu demokratin. Starka krafter vill göra om EU till en stat med gemensam armé, vilket bara skulle förvärra problemen.

Vi vill att makten ska ligga så nära människorna som möjligt och på den nivå där folkstyret är som starkast. Vi är emot att göra EU till en stat, och vill istället att unionen ska bli mer av ett samarbete där de små länderna respekteras och alla länder inte alltid måste göra likadant. EU bör utveckla fler frivilliga flexibla samarbeten som är öppna för omvärlden. Unionen behöver demokratiseras med en verklig offentlighetsprincip och de nationella parlamentens inflytande behöver stärkas.

Vi vill:

  • införa en offentlighetsprincip utifrån svensk modell för samtliga EU:s institutioner. Det är särskilt viktigt att det blir offentligt vilka ståndpunkter medlemsstaterna intar när ministerrådet stiftar lagar.
  • motverka all utveckling mot en gemensam EU-armé.
  • att länder som behöver lämna EMU ska få rätt och hjälp att göra detta. Sverige ska tacka nej till EU:s bankunion och söka fördragsfäst rätt att stå fritt från EMU.
  • införa en EU-kommissionär för pressfrihet.
  • stärka de nationella parlamentens inflytande genom att reformera den så kallade subsidiaritetskontrollen, så att parlamenten ska få mer tid att granska förslag och få sina synpunkter behandlade.
  • utveckla EU genom fler flexibla samarbeten som är öppna för EU:s grannar, men där inte alla länder behöver vara med.
  • stoppa förslaget om att utse EU-parlamentariker med transnationella listor.
  • inrätta en vice ordförande i kommissionen med uppdrag att garantera rättigheterna för de länder som är fristående från eurozonen.

4. Ett slut på gräddfilen för stora företag

Under lång tid har ekonomiska särintressen haft ett orimligt inflytande i EU. Stora företag betalar för politiskt inflytande genom lobbyister, och ofta är det tidigare politiker som kliver rakt in i näringslivet. Samtidigt smiter många storföretag från sitt samhällsansvar. Varje år försvinner 1000 miljarder kronor runtom i världen i global skatteflykt. EU är inget undantag. Trots detta har EU varit närmast lamslaget i arbetet mot skatteflykt. Vanliga människor betalar skatt, småföretag betalar skatt. Varför ska storföretag kunna smita undan?

Nu krävs en förändring. Vi vill se ett slut på de största företagens privilegierade roll inom EU. Vi vill svartlista både företag som sysslar med aggressiv skatteplanering och EU-länder som agerar skatteparadis, upprätta en offentlighetsprincip efter svensk modell för att öka insynen och vara pådrivande för att EU ska leda arbetet för ett bindande avtal för företag om att respektera mänskliga rättigheter och miljö. En kraftfull politik mot penningtvätt och grov ekonomisk brottslighet kommer också att slå direkt mot den organiserade brottsligheten.

Vi vill:

  • skärpa EU:s arbete mot skatteflykt och penningtvätt. Storföretag med aggressiv skatteplanering ska, i likhet med skatteparadis, svartlistas i EU.
  • införa ett obligatoriskt lobbyregister för alla EU:s institutioner så att allmänheten kan se vilka som ägnar sig åt påverkansarbete, hur mycket de spenderar och vem de försöker påverka.
  • genomföra förslagen om offentlig land-för-land-rapportering, konsoliderad skattebas, och digital skatt på nätjättar som Google och Facebook, så att företagen betalar skatt i de länder där deras verksamhet bedrivs.
  • försvara medlemsländernas vetorätt mot EU-skatter, men använda möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet, för att motverka skatteflykt.
  • utöka EU:s svarta lista över skatteparadis till att även gälla europeiska länder som underlättar skatteflykt, och ge EU rätt att införa sanktioner mot skatteparadis.
  • att EU ska vara drivande i det arbete som pågår på FN-nivå för ett juridiskt bindande avtal för företag om att respektera mänskliga rättigheter.
  • stärka skyddet för visselblåsare och låta de som till exempel avslöjar skattefusk få en ekonomisk belöning.
  • motverka storföretagens dominans i de arbetsgrupper som förbereder nya lagar genom att ge småföretag, fackförbund, forskare och folkrörelser förbättrade ekonomiska möjligheter att delta och göra sina röster hörda.
  • stoppa svängdörrarna mellan politiken och lobbyism genom att införa tre års karantän innan avgångna EU-parlamentariker får ta jobb som lobbyister för kommersiella särintressen.

5. En långsiktig migrationspolitik

Under flera år har stora flyktingströmmar sökt sig till EU. Det är en naturlig utveckling när krig, fattigdom och klimatförändringar tvingar människor att överge sina hem. Klimatförändringarnas tilltagande allvar kommer med största sannolikhet att leda till att ännu fler människor söker sig till Europa. Bristen på resurser gör även att risken för konflikter ökar; en risk som ofta tilltar ytterligare när EU säljer vapen till icke-demokratiska stater.

Många EU-länder stänger idag sina gränser för de människors vars behov är störst. Det bästa vore om alla länder ville ta ett solidariskt ansvar. Men om EU försöker tvinga enskilda länder att ta emot flyktingar finns det en risk för att varje försök till gemensamt mottagande misslyckas. Den stora splittringen har idag lett till att EU:s migrationspolitik fullständigt gått i baklås. Att människor under tiden drunknar på Medelhavet är inte värdigt en union som anser sig stå för mänskliga rättigheter.

Därför menar vi att EU behöver en ny migrationspolitik. Det måste finnas lagliga och tillgängliga vägar att söka asyl i EU som inte bygger på att människor ska riskera sina liv i skrangliga båtar. Asylrätten är en grundläggande mänsklig rättighet och måste försvaras. EU måste ta krafttag mot de problem som gör att människor flyr från sina hem, och fokusera på att hjälpa de människor som har allra störst behov. EU behöver stärka arbetet för fred, demokrati och utveckling i sitt närområde. Dessutom måste de initiala kostnaderna för flyktingmottagandet delas rättvist mellan alla EU-länder, oavsett vilket land som tar emot flyktingarna.

Vi vill:

  • att alla medlemsländer ska dela rättvist på de initiala kostnaderna för flyktingmottagandet.
  • försvara asylrätten, och garantera lagliga och tillgängliga vägar för att söka asyl i EU.
  • att de medlemsländer som vill ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet upprättar ett så kallat ”utökat samarbete”.
  • att myndighetsanvar inte ska läggas ut på privata företag; vi är därför emot transportöransvaret.
  • att EU stoppar all export av krigsmateriel till icke-demokratiska stater.
  • att EU avskaffar kravet på ständig upprustning i fördraget samt att Sverige inte deltar i EU:s militarisering och därför lämnar PESCO.
  • utöka andelen kvotflyktingar som kan erbjudas fristad i EU, vilket skulle gynna de med störst behov.
  • stoppa alla överenskommelser med icke-demokratiska stater vid EU:s gränser som syftar till att hålla flyktingar borta från EU.
  • stärka arbetet för fred och utveckling i EU:s närområde, genom bland annat ökat bistånd.

6. Låt minskade utsläpp bli målet för handelspolitiken

Den handelspolitik EU bedriver idag är inriktad på kortsiktiga ekonomiska mål och främjar starka kommersiella aktörer på bekostnad av allmänintresset. De handelsavtal som EU nu förhandlar på bred front låser fast den politiska utvecklingen vid mer avreglering, och ger företag möjlighet att via specialdomstolar stämma stater som lagstiftar för det allmännas bästa. Detta är en fullständigt orimlig utveckling. Handel kan vara något väldigt bra, som stärker banden mellan länder och människor, men det är inget självändamål. För att vara till nytta för hela samhället måste handeln ha ett mål. Idag prioriterar EU ökad handel oavsett vilka konsekvenser detta får för miljön, klimatet eller de mänskliga rättigheterna.

Vi vill stoppa handelsavtal som urholkar demokratin. Istället vill vi att handeln blir ett verktyg för att uppnå klimatmålen och stärka arbetstagares rättigheter. Då krävs en helt annan handelspolitik.

Vi vill:

  • att Paris-avtalet införs som överordnad referenspunkt i alla EU:s framtida handelsavtal, med en tydlig klausul om att i händelse av konflikt med andra regler i handelsavtal ska klimatarbetet ha förtur.
  • att EU inför klimattullar mot länder som inte deltar i det globala klimatarbetet eller som inte vidtar nödvändiga åtgärder för att nå målen. Om dessa tariffer drabbar låginkomstländer ska de betalas tillbaka till dessa länder, för att bidra till klimatinvesteringar där.
  • införa ett klimatveto som kan användas på alla EU:s framtida och nuvarande handels- och investeringsavtal. Klimatvetot ger parter till avtalen rätt att begränsa avtalens användning mot klimatåtgärder. Det kan exempelvis gälla undantag av all fossilindustri från regler i handelsavtal som försvårar politiska åtgärder, undantag för patentskydd för grön teknik, samt undantag från investeringsskydd och stämningar mot klimatåtgärder.
  • att EU river upp CETA-avtalet med Kanada, JEFTA-avtalet med Japan och liknande avtal som låser fast den politiska utvecklingen vid mer avreglering och ger företag möjlighet att via specialdomstolar stämma stater som lagstiftar för det allmännas bästa.
  • att bindande regler om fackliga rättigheter och ILO-konventionerna införs i samtliga EU:s handelsavtal, där brott mot dessa delar medför sanktioner.
  • att EU ska vara pådrivande för att reformera det globala patentsystemet så att det inte hindrar användningen av klimatteknik i utvecklingsländerna.
  • att handelsavtal ska innehålla djurskyddsregler som förhindrar att andra länder skaffar sig konkurrensfördelar genom att ha sämre djurskyddskrav än EU.

7. Försvara sociala rättigheter i EU

Ett av de största konfliktområdena inom EU rör synen på sociala frågor. Det finns stora skillnader mellan medlemsländerna i synen på jämställdhet, arbetsrätt, sexuella rättigheter och rättigheter för människor med funktionsvariationer. Många av de rättigheter som tas för givna i Sverige saknas för många EU-medborgare. EU-medlemskapet har också lett till påfrestningar för arbetsrätten, och än idag sker lönedumpning när löntagare från olika medlemsländer ställs mot varandra.

Vi vill motverka denna utveckling. Men det finns en betydande risk för att dessa rättigheter försvagas om besluten överlåts till EU. När EU antar regler inom den så kallade sociala pelaren (som främst omfattar arbetsmarknad och välfärd) kan detaljregler som gör saker bättre för de flesta i EU få oavsiktliga konsekvenser som undergräver den svenska kollektivavtalsmodellen eller välfärden. Vi vill därför att beslutanderätten om stora delar av dessa frågor behålls på medlemsstatsnivå.

Vi vill:

  • värna arbetsrätten och rätten till kollektivavtal. Vi vill motverka lönedumpning på den inre marknaden. Alla som arbetar i EU ska ha rättvisa villkor.
  • att produktsäkerhetsregler ska granskas och utformas så att de fungerar både för män och kvinnor. Det är inte acceptabelt att kvinnor löper 47 procent större risk att skadas allvarligt i en bilolycka därför att säkerhetstesterna är utformade för män.
  • öka tillgängligheten i EU för människor med funktionsvariationer och att unionen tar hänsyn till personer med funktionsvariationer i samband med ny relevant lagstiftning.
  • förbättra jämställdheten i EU, så att när ett land nominerar kandidater till EU-institutioner som kommissionen och EU-domstolen ska det presentera både en manlig och en kvinnlig kandidat.
  • att EU ska vara pådrivande för genomförandet av Istanbulkonventionen om bekämpande av våld mot kvinnor, och försvara arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa internationellt.
  • att EU ska införa sanktioner mot medlemsländer som diskriminerar medborgare utifrån kön, sexuell läggning, funktionsvariation eller könsidentitet.

8. En jordbrukspolitik för småskalighet, god djurhållning och långsiktigt brukande

Idag går huvuddelen av EU:s jordbruksstöd till stora aktörer som driver jordbruk i industriell skala. Samtidigt antar EU fler och fler handelsavtal som ger länder med dålig djurhållning och överdriven användning av antibiotika möjlighet att exportera mer kött till EU. Detta hotar på sikt den småskalighet, låga antibiotikaanvändning, goda djurhållning och långsiktiga brukande som vi vill ska vara vägledande för EU:s jordbrukspolitik.

Svenska och europeiska bönder måste skyddas från snedvriden konkurrens från varor producerade med lägre miljö- eller djurskyddsregler. Detta gäller även inom unionen. Vi vill ta tillbaka delar av beslutsrätten i jordbruksfrågor från EU och öka medborgarnas inflytande över hur EU-medlen används. EU:s jordbruksstöd ska också premiera länder som går före på djurskyddsområdet. Så kan vi få en jordbrukspolitik som bryter utvecklingen mot industriell produktion och istället värnar en småskalig och etisk produktion.

Vi vill:

  • ge medlemsländer rätt att hindra import alternativt införa avgifter på varor eller livsmedel som producerats med bristfälliga miljöregler, överdriven antibiotikaanvändning eller oetiska metoder.
  • att art- och habitatdirektivet samt annan miljölagstiftning respekteras fullt ut i skogsbruket och att samtliga stöd och regler vad gäller skogsråvara ska ställa krav på skydd av biologisk mångfald.
  • förändra EU:s upphandlingsregler så att det blir lättare att prioritera närodlade livsmedel och lokala leverantörer.
  • minska subventionerna till köttindustrin och istället prioritera produktionen av en mer allsidig kost.
  • återinföra förbudet mot spekulation på mat och råvaror.
  • att en hög nationell självförsörjningsgrad av mat ska bli ett mål för den gemensamma jordbrukspolitiken.
  • att hälften av jordbruksstödet avsätts för att särskilt främja småskalig produktion, långsiktigt hållbart brukande och produktion i länder som går före på djurskyddsområdet.
  • kraftigt minska den gemensamma jordbruksbudgeten.
  • flytta tillbaka mer makt över jordbruks- och regionalpolitiken till medlemsländerna.
  • att ålfisket förbjuds, bottentrålning förbjuds samt att fiskeavtal med tredje land alltid ska ge lokalbefolkningen vetorätt mot havsexploatering i deras närområde.
  • att åttatimmarsgräns för djurtransporter införs i hela EU, att budgeten för alternativ till djurförsök fördubblas och att rätten till naturligt beteende garanteras.

9. AI, digitalisering, och ett fritt och öppet internet

I vår digitala tidsålder borde tillgången till internet vara en mänsklig rättighet. Det är en plats för information, kulturella upplevelser och mänskliga möten. Tyvärr vill många idag begränsa internet. Det kan röra sig om att minska det material medborgare får dela med varandra, censurera innehåll eller införa omfattande övervakning. När enskilda stora upphovsrättsinnehavare ges rätt att inskränka internet för medborgarna är det inte bara en stor förlust för de medborgerliga rättigheterna – det hämmar också innovationen och den kulturella allemansrätten. Utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) erbjuder stora fördelar, men också enorma utmaningar både för människors integritet, arbetsmarknaden och samhället i stort.

Vi vill se ett internet som är fritt och tillgängligt för alla, där nätneutraliteten värnas och utvecklingen av gemensamma innovationer byggda på öppen källkod och fri programvara stimuleras och stöttas.

Vi vill:

  • försvara nätneutraliteten och bekämpa förslag om rutinmässig övervakning, uppladdningsfilter och licenskrav för att få länka.
  • reformera upphovsrätten för att underlätta samverkan och nya innovationsmodeller, samtidigt som kreatörer garanteras rimlig ersättning. Upphovs- och patenträtten ska vara balanserad och rättssäker. Företag ska inte kunna utpressa folk och företag genom att kräva pengar för att inte dra dem inför rätta utan giltiga skäl.
  • att EU ska stödja och bygga vidare på en digital allmänning. Vi vill vidga undantagen i upphovsrätten för att garantera panoramafrihet, tillgång till övergivna verk och säkerställa att memer och gifar ska vara lagliga.
  • att all kommunikation från EU:s institutioner sker med öppna filformat.
  • att EU skapar ett riktat ekonomiskt stöd till utvecklingen av fri programvara.
  • försvara den personliga integriteten och anta en e-privacyförordning som bland annat ser till att Skype-samtal får lika bra integritetsskydd som vanliga telefonsamtal.
  • att EU använder konkurrensreglerna och agerar mot nätjättar som missbrukar sin dominerande ställning på marknaden.
  • att EU ska verka för ett internationellt förbud mot så kallade Autonoma Vapen.
  • införa ett regelverk kring Artificiell Intelligens som säkerställer mänsklig kontroll av, och kunskap om tekniken samt skyddar integriteten och motverkar diskriminering.
  • att EU uppmuntrar medlemsländerna att genomföra experiment med olika former av basinkomst och utbyta erfarenheter om hur arbetsmarknad och välfärdssystem bäst kan utformas för en tid då AI och automatisering leder till kraftigt ökad risk för arbetslöshet.

10. Prioritera folkhälsa framför bolagsvinster

Runtom i EU har marknadsföringen av alkohol och spel exploderat. Men baksidorna är många när människor leds in i missbruk. Samtidigt fortsätter tobakskonsumtionen att skörda människoliv. Nära 700 000 människor beräknas dö i förtid varje år inom EU. Försäljningen av E-cigaretter lockar många unga in i rökningen och dess hälsoeffekter är närmast outforskade.

Så här vill vi inte ha det. Människors liv och hälsa är betydligt viktigare än att maximera tobaksbolagens vinster. Därför vill vi införa krav på neutrala cigarettpaket i hela EU, där hela paketet består av varningstext och -bild, samtidigt som företagets logga skrivs i ett neutralt typsnitt. Världshälsoorganisationen (WHO) har upprepade gånger framhållit reformen som ett av de mest effektiva sätten att minska rökning bland unga. En viktig folkhälsofråga är att EU behöver vara pådrivande i arbetet för att få alla medlemsländer att begränsa användningen av antibiotika i både vården och jordbruket, så att inte problemet med resistenta bakteriesjukdomar ökar ytterligare. Samtidigt krävs åtgärder för att hantera explosionen av spelrelaterad reklam, som idag ofta är baserad i ett annat EU-land än där den visas, och därför är svår att reglera. Vi vill därför ändra EU:s regelverk, för att göra det lättare för medlemsländer att stoppa reklam som riktas till dem men sänds från andra EU-länder.

Vi vill:

  • att EU inför obligatoriska regler om neutrala cigarettpaket (plain packaging).
  • att e-cigaretter får samma restriktioner för exempelvis marknadsföring som vanliga cigaretter.
  • att EU tar krafttag mot den ökande antibiotikaresistensen, och ser till att kraftigt minska onödig användning av antibiotika både i jordbruket och vården. Länder som har omotiverat hög antibiotikaanvändning ska få neddraget jordbruksstöd.
  • ändra EU:s regelverk och göra det lättare att stoppa gränsöverskridande alkoholreklam, spelreklam (nätcasinon, betting, osv.) eller reklam riktad mot barn.
  • införa ett heltäckande undantag för det alkoholpolitiska området i samtliga EU:s handelsavtal, för att garantera att detta känsliga område fritt kan regleras av medlemsstaterna.

Version för utskrift

Ladda ned (pdf, 155 kb)