Inte konstigt att både missnöjet och SD bara växer

Så länge vi inte gör något åt den sociala utslagning som följer i det samhälle vi har skapat kommer högerextremismen att fortsätta växa, skriver Max Andersson och Valter Mutt i GP.

Efter att KD-ledaren Ebba Busch Thor öppnat för formellt samarbete med SD haglar kritiken från flera politiska läger. Men alla de som nu säger sig vilja bekämpa högerextremismen tycks ha missat grundproblemet – att vi har skapat ett samhälle vars ensidiga fokus på kortsiktig ekonomisk vinst helt tappat sin medmänskliga kompass. Så länge vi inte gör något åt den sociala utslagning som följer i dess spår kommer högerextremismen att fortsätta växa.

Ebba Busch Thors utsträckta hand till Jimmie Åkesson nyligen fick människor från höger till vänster att utropa ”bekämpa högerextremismen”! Men vad är det egentligen man avser bekämpa? De människor som ignorerats, fått försämrade villkor och varav somliga röstar på SD? Det ter sig snarast kontraproduktivt. Det är inte enskilda människors fel att Sverigedemokraterna växer sig starka och når politiskt inflytande. Det ansvaret bär vi gemensamt. För när högerextremismen växer beror det på att samhället har misslyckats.

En utstuderad konkurrens som förminskat oss alla till varor och kunder på en omättlig marknad där inget, varken människor eller miljö, har ett värde bortom det rent ekonomiska.

Högerextremismens frammarsch både i Sverige och Europa är resultatet av konkreta politiska beslut. Vi lever i dag i ett samhälle där vinstintresset har tillåtits tränga undan alla andra samhällsmål. En utstuderad konkurrens som förminskat oss alla till varor och kunder på en omättlig marknad där inget, varken människor eller miljö, har ett värde bortom det rent ekonomiska.

Politiken har steg för steg abdikerat från sitt ansvar och det blir svårare för vanliga människor att påverka. Det gäller allt ifrån den lokala nivån där skolor och vård har privatiserats, till den internationella nivån där svenska politiker har flyttat bort makten till Bryssel.

När så samhällsservicen på landsbygden nedmonteras, när fattigpensionärer lämnas ensamma och den psykiska ohälsan breder ut sig så är det ett konkret resultat av en politik som kastat medmänskligheten överbord. Kvar står vi med utbrända och övergivna människor. Är det konstigt att missnöjet växer?

Det är hög tid att vi som samhälle börjar bekämpa grogrunden för missnöjet, i stället för att peka finger. För människor som känner sig inkluderade och sedda behöver inte söka efter en syndabock. Vi tror inte att vi fått särskilt många fler rasister i Sverige. Men vi har en samhällsutveckling som göder missnöje. Och det är den som vi måste göra någonting åt.

Till att börja med behöver vi minska klyftorna i vårt land. I dag koncentreras en allt större andel av den disponibla inkomsten till den rikaste delen av befolkningen. Det är en fördelning som alla i slutändan förlorar på. Vill vi ha ett samhälle byggt på tillit och sammanhållning behöver detta förändras.

I dag blockerar socialdemokraternas regering EU:s arbete mot skatteflykt och sitter med armarna i kors medan storföretag drar undan 40 miljarder kronor varje år från den svenska välfärden.

I dag blockerar socialdemokraternas regering EU:s arbete mot skatteflykt och sitter med armarna i kors medan storföretag drar undan 40 miljarder kronor varje år från den svenska välfärden. Förutom att stifta lagar som ser till att storföretagen bidrar rättvist så behöver vi höja skatterna på kapital och se till att intäkterna investeras i att upprusta samhällsservicen på landsbygden och i storstädernas förorter. I stället för fortsatta rutavdrag kan vi investera för att bygga ut hemtjänsten. Då går pengarna i stället till dem som behöver resurserna bäst, till gagn både för brukare och överarbetad personal. Resurser som skapas på landsbygden behöver stanna där i betydligt högre grad än i dag och höjda miljöskatter ska återföras till medborgarna med en särskild glesbygdsbonus.

Allt för länge har allmänintresset fått ge vika för vinstintresset, vare sig det rör sig om klimatarbetet, fackliga rättigheter eller vård och skola.

Sverige har alla förutsättningar att vara ett bra land, men klyftorna mellan stad och land och mellan de som har ett mycket gott liv och de vars plånböcker och tid inte räcker till har tillåtits växa okontrollerat. Det håller inte längre. Vi behöver en vändpunkt.

Framför allt behöver samhällets drivkraft förändras. Allt för länge har allmänintresset fått ge vika för vinstintresset, vare sig det rör sig om klimatarbetet, fackliga rättigheter eller vård och skola. Det måste äntligen få ett slut. Vi behöver en politik för medborgare, inte bara för konsumenter och kunder. Där vi konkurrerat färdigt med varandra och i stället samverkar för en framtid där alla räknas.

I ett samhälle som leder genom exempel, åtgärdar klyftorna och låter alla medborgare betyda något bortom sin lönsamhet, kan högerextremismen förpassas tillbaka till det historiska mörker där vi alla anser att den bör stanna.

Max Andersson, EU-parlamentariker, Partiet Vändpunkt

Valter Mutt, fd riksdagsledamot, Partiet Vändpunkt