MiljöpolitikNyheter

Thomas Hahn på DN-Debatt: ”En falsk bild som gränsar till klimatpopulism”

Thomas Hahn

Thomas Hahn som är styrelseledamot i Partiet Vändpunkt skriver om klimatpolitik på DN-Debatt.

*

”En falsk bild som gränsar till klimatpopulism”

Nationalekonomerna Robert Boije och John Hassler (BH) skriver på DN Debatt att nationella utsläppsmål är onödiga och att Sveriges regering i stället borde fokusera på en mer kraftfull klimatpolitik på EU-nivå.

Naturligtvis bör Sverige verka för en kraftfull klimatpolitik i hela EU och även få till stånd globala överenskommelser. Det har ju ingen betydelse för klimatet i vilket land utsläppen sker. Motsättningen som BH beskriver är dock en chimär: svenska regeringar har lagt mycket krut på att påverka EU:s klimatpolitik och den senaste reformen hade en svensk prägel, där överflödiga utsläppsrätter kan annulleras.

BH målar upp en falsk bild av att ett större fokus internationellt medför mindre uppoffringar nationellt. Resonemanget bygger på att höginkomstländer inte ska ta ett större ansvar än låginkomstländer utan betala samma skatt på koldioxid. Detta strider mot FN:s klimatkonvention där man kommit överens om att alla länder har ett gemensamt men differentierat ansvar och kapacitet att minska utsläppen.

Enligt läroboken är en enhetlig global skatt på koldioxid det mest effektiva och kostnadseffektiva styrmedlet och då skulle inga andra styrmedel behövas, utöver transfereringar för att få acceptabla fördelningseffekter. Men det bästa får inte bli det godas fiende i klimatpolitiken. Eftersom det är svårt att genomföra skatter som är tillräckligt höga för att nå Parismålen behöver man pragmatiskt undersöka en mängd olika second-best-lösningar.

Att kalla nationella satsningar på fossilfritt stål och fossilfri järnmalm för särlösningar är en onödig förminskning, i synnerhet som Sverige har den största järnmalmsproduktionen i EU.

Att kalla nationella satsningar på fossilfritt stål och fossilfri järnmalm för särlösningar är en onödig förminskning, i synnerhet som Sverige har den största järnmalmsproduktionen i EU. Subventioner av elbilar och import av palmolja för att minska svenska trafikutsläpp är däremot mindre kostnadseffektiva åtgärder och främjar inte innovation.

Även rena regleringar kan vara kostnadseffektiva på grund av stora informationsmisslyckanden, till exempel EU:s glödlampsförbud och gränsvärden för utsläpp för nya bilar. Utfasning av fossilbilar ger också tydliga signaler, som komplement till de otillräckliga bensinskatterna.

En rapport visar att den svenska bränsleskatten behöver fördubblas för att nå det nationella transportsektorsmålet, vilket skulle innebära en ökning av bensinpriset från 17 till cirka 26 kronor per liter. Slovakien skulle bara behöva höja sitt bensinpris från 15 till 18 kronor, för att nå sina mer modesta mål. Hassler var medförfattare till rapporten. Ändå nämner BH inte i sin debattartikel att bensinpriset kommer att behöva öka med i snitt kanske tre kronor per liter i hela EU om de otillräckliga nationella åtagandena och priserna jämnas ut genom utsläppshandel för transportutsläpp. Samt betydligt mer än tre kronor om Paris-målen ska nås.

Regeringens beslut att frysa drivmedelsbeskattningen, vilket bromsar omställningen, har också populistiska drag. Det som behövs är klimatledarskap. Vill man undvika gula västar kan till exempel den nödvändiga skattehöjningen på bensin och diesel återbetalas till svenska folket, med glesbygdsbonus.

Trots att en lyckad EU-politik ofrånkomligen medför att bensinpriset stiger rejält i hela EU, skriver de obekymrat att den svenska koldioxidskatten kan avskaffas och att det inte finns ”något övrigt behov av att fördyra och försvåra.” Försåtliga påståenden att klimatmålen kan nås genom att andra länder gör mer och vi svenskar gör mindre kan tolkas som klimatpopulism.

Regeringens beslut att frysa drivmedelsbeskattningen, vilket bromsar omställningen, har också populistiska drag. Det som behövs är klimatledarskap. Vill man undvika gula västar kan till exempel den nödvändiga skattehöjningen på bensin och diesel återbetalas till svenska folket, med glesbygdsbonus.

Thomas Hahn

docent i ekologisk ekonomi