Skolnedläggningarna måste stoppas

De skolnedläggningar som sveper över Sverige måste stoppas. Vi behöver bra skolor även på landsbygden och i våra stadsdelar, skriver Kitty Ehn och Carl Schlyter i Dalademokraten.

Många orter har förlorat sina skolor de senaste åren och nedläggningarna accelererar.  Listan är lång och växer; Leksand, Falun, Mora, Ludvika, Borlänge, med flera. I Sandviken föreslogs nyligen att alla fungerande högstadieskolor läggs ner och ersätts med storskola med 30 barn i varje klass. I Luleå vill kommunalrådet lägga ner sju skolor. Och så vidare.

En tömd skola kan vara början på slutet för ett mindre samhälle

Kommunerna runtom i Sverige har en tuff ekonomi och skolnedläggningar motiveras ofta med behovet att spara pengar. Beräkningarna fokuserar snävt på skolbudgeten medan man struntar i de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna. För ett litet samhälle är skolan ofta en central mötesplats och bas för samhällsservicen. Utan skolan minskar intresset för unga familjer att bo kvar eller flytta in. Skolan är ett nav för service, fritidsaktiviteter, idrottsföreningar och en lokal arbetsplats för välutbildade. En tömd skola kan vara början på slutet för ett mindre samhälle.

Det nybildade Partiet Vändpunkt vill se en helt ny skolpolitik i Sverige. Staten måste ta ett större ansvar inte bara för lärarutbildningar, digitalisering och fortbildning av lärare, men också se till att det finns resurser för goda lärmiljöer i alla samhällen och kommundelar i Sverige. Det ska vara möjligt att driva skolverksamhet med kvalitet även på små skolor.

Resurser för skolor på landsbygden och i stadsdelar skall tillskapas genom statlig finansiering och en förändring av skattesystemet. Istället för skattesänkningar för rika människor måste en gemensam välfärd för alla prioriteras. Inom EU skall vi verka för att stoppa den globala skatteflykten som tar minst 40 miljarder bara från den svenska välfärden per år. Vi vill att vinster från gruvbrytning och vattenkraft mer än idag skall återföras till regionerna där välståndet produceras.

Skolnedläggningarna motiveras ibland med brist på formellt behöriga lärare, men att flytta in alla barn till storskolor ökar inte varje barns tid med välutbildade lärare. Möjligen kan några formellt behöriga lärare springa runt mellan klassrummen så att varje elev får en liten stund med dem. Partiet Vändpunkt vill se istället tillföra resurser så att även mindre skolor kan upprätthålla kvalitet. Vissa nischämnen kan faktiskt ske via nätet och det är också bättre att en lärare med särskild kompetens reser till en byskola en dag i veckan, än att alla barnen därifrån skall behöva långpendla varje dag för att få träffa denna lärare en gång i veckan i storskolan.

Ivern att centralisera skolorna är en del av det tänkande som kallas New Public Management, där system från industrin används för offentlig verksamhet och kontroll. Barnen och lärarna ses här som kuggar i en utbildningsfabrik oberoende av det omgivande samhället. Forskning från USA visar att barn med utländsk bakgrund och från fattiga familjer missgynnas i stora skolor, medan storleken spelar mindre roll för medelklassbarn.  Fördelen med små skolor är att barn med särskilda behov eller problem upptäcks lättare, medan de kan försvinna i statistiken på stora skolor. Till detta kommer långa bussresor och utarmning av byar och stadsdelar.

Vi anser att skolans problem inte kan lösas genom storskolor, utan måste ske genom aktiva satsningar för bra skolor även i byar och stadsdelar. Friskolor med vinstintressen bör avskaffas, medan stödet till föräldrakooperativa eller byakooperativa skolor och förskolor måste öka.

Protesterna mot skolnedläggningar växer landet runt och Partiet Vändpunkt uppmuntrar till fortsatt kamp. Vi har redan 1000 medlemmar och siktar på EU-valet och sedan Riksdagen. Tillsammans kan vi skapa bra skolor i alla delar av Sverige.

Carl Schlyter och Kitty Ehn, Partiet Vändpunkt