Läs hela artikeln på Tidningen Syres hemsida (betalvägg) via länken nedan.
Markanvändning – en central fråga för klimatet
Vi har fått tillåtelse av redaktionen på Syre att publicera artikeln i sin helhet här på vår hemsida. (Publicerad 2026-08-13)
Markanvändning och utarmningen av biologisk mångfald skulle kunna beskrivas som ”elefanten i rummet” när vi pratar om miljö- och klimatfrågor. En globalt koordinerad process för minskad exploatering och regenerativ markanvändning skulle kunna sänka medeltemperaturen på jorden inom några decennier, skriver Gunnar Brundin och Jennica Månsson från partiet Vändpunkt.
Gunnar Brundin, före detta miljö- och kvalitetsrevisor och hållbarhetsrådgivare samt talesperson för Partiet Vändpunkt • Jennica Månsson, kommunikationsspecialist och talesperson för Partiet Vändpunkt
DEBATT. Den kapitalistiska tillväxtekonomin löper idag amok över planeten. Dagligen erövras mer levande natur, samtidigt som människor blir alltmer pressade att underordna sig en global ekonomisk superorganism, som för varje omsättningsökning i pengar ökar material- och energianvändningen i nstan samma utsträckning (1). Hälften av all levande biomassa har försvunnit sedan de första människorna befolkade jorden (2) och nära hälften av planetens matjord har försvunnit på 150 år (3) till följd av industriellt jord- och skogsbruk.
Ökningen av bränder, torka, översvämningar och stormar i världen tyder på att vi nu närmar oss en eller flera tipping-points för klimatets stabilitet på jorden. Stor fokus har hittills ägnats de fossila utsläppen, som förstärker växthuseffekten och stänger inne mer av den värme som återstrålar från jorden. Dessa utsläpp hotar klimatet och måste åtgärdas. Samtidigt kan vi konstatera att även om utsläppen upphör över en natt skulle det ha en mycket långsam klimateffekt på hundratals år (4).
Många aktörer börjar nu betrakta markanvändning och utarmning av biologisk mångfald som ”elefanten i rummet” och beskriver förstörelsen av ekosystemen som ”ett systematiskt sabotage av planetens mest kraftfulla kontrollmekanism” (5). Möjligheten skulle då vara att lyfta in länders markanvändning i de globala klimatförhandlingarna. Anledningen är att markanvändningen har en väl så stor betydelse genom att ökad exploatering samt minskande fotosyntes och biomassa påverkar jordhälsa, biologisk mångfald, kolinnehåll och därmed markens vattenhållande förmåga – faktorer som i sin tur styr vattenkretslopp och klimat.
Byggande och infrastruktur genererar ökade marktemperaturer på upp till 60–70 grader, annan mark överges och uttorkning, förbuskning och ökenspridning ökar värmestrålningen. Från skogs- och jordbruksmark som brukas industriellt som monokulturer genom kalhuggning respektive plöjning, sker också en gradvis förlust av kol, biologisk mångfald och vattenhållande förmåga. Även här blir resultatet avsevärt torrare mark och högre marktemperaturer eftersom marken inte över tid kyls ner av växters transpiration tillräckligt effektivt. Häri ligger en stor del av orsakerna till de många bränder som nu härjar, exempelvis många torra tallplantager där det kan räcka med en gnista för att utveckla en eldstorm, medan en fuktig blandskog med lövinslag och en mark full med svamptrådar av mykorrhiza och biologisk mångfald står emot brand på ett helt annat sätt.
Det riktigt hoppfulla i dessa tankar är insikten om att en globalt koordinerad process för minskad exploatering och regenerativ markanvändning snabbt skulle kunna ge resultat i form av en sänkning av medeltemperaturen på jorden inom enstaka decennier. Det kräver då omsorg och varsamhet vilket förutsätter minimal plöjning, fler perenna marktäckare och utesluter storskaliga monokulturer, bekämpningsmedel, konstgödsel och kalhyggesbruk (6).
Sverige som land skulle kunna gå före och visa att det går att kyla planeten genom ändrad markanvändning och en ekonomisk nerväxt som minskar material- och energianvändning. Välfärd och livskvalitet kommer att öka när vi, i stället för att maximera ekonomisk vinst, kan fokusera på vad som skapar verkligt värde för människor och ekosystem.
En sådan omställning skulle bland annat omfatta följande politiska åtgärder:
- Riksbanken ges ensamrätt till att skapa pengar. Privata affärsbanker – som idag står för 99 procent av all nyutgivning av pengar – är mer intresserade av att låna ut pengar till aktier och fastigheter eftersom det är mest ”lönsamt”. Men hur länge ska vi vänta på att det ska anses ”lönsamt” att rädda klimat och biologisk mångfald och att styra investeringar för att öka alla människors grundläggande behov? Riksbankens utgivning av skuldfria e-kronor kan fördelas via demokratiskt styrda, statliga, regionala och lokala investeringsbanker till omställningsinvesteringar. Exempel kan vara att återställa våtmarker eller finansiera hyreshus i byar och mindre samhällen samtidigt som man kompenserar för den nya mark man tar i anspråk med att ”ruralisera” kommunhuvudorter med parker och odlingsytor i stället för parkeringar.
- En finanspolitik som beskattar och begränsar energi- och materialintensiv verksamhet såsom militärt försvar, skogsindustri, bilindustri, nya vägar, byggande och kemiindustri, samtidigt som mer resurser fördelas till alla människors grundläggande behov. Ny mark som regenereras kan skapa verklig grön tillväxt och lokal ökning av nederbörd.
- Införande av en villkorslös basinkomst som det går att leva på, för att ge varje människa trygghet och möjlighet att växa och välja en egen väg i livet, ”var och hur vill jag bo, leva och arbeta”. Med basinkomst uppstår en enorm möjlighet till engagemang i lokalsamhället för odling och omsorg om markhälsa likväl som omsorg om gemensam livskvalitet och kulturell utveckling.
- Målinriktade omställningsinvesteringar till ett regenerativt jord- och skogsbruk – där mycket mer arbetskraft behövs – och ett absolut stopp för vidare exploatering av den natur som reglerar vårt klimat. Viktigast är att kanalisera investeringar till utbildning i permakultur och kontinuitetsskogsbruk som dessutom inbegriper etableringsstöd för nya företag. Samtidigt behövs särskilda stöd till att ställa om storskaliga industriella jord- och skogsbruk till mer småskalig regenerativ verksamhet.
- Stärk offentlig sektor, kultur, forskning och utbildning. Kunskapen om människans ursprungliga nära samspel med övrig natur behöver regenereras och prägla både skola, äldreomsorg, kultur, forskning och utbildning. Antagligen kommer vi att på olika sätt behöva hjälp med kunskap som finns hos de urfolk i världen som är vana att leva tillsammans med sina ”släktingar” i den övriga naturen.
Genom tydliga åtgärder inom människornas och planetens gränser, kan vi som art ändra kurs mot ett mångfaldigare liv här på jorden. Ett liv fyllt av värde i annan valör än kronor, euro och dollar.
Länkar:
(1) Nate Hagens – natehagens.com/economics (arkiverad)
(2) newscientist.com – Half of life on Earth has vanished since we arrived on the scene – 2018-05-21
(3) WWF / worldwildlife.org – Soil erosion and degradation –
(4) Ask MIT Climate – How long will it take temperatures to stop rising, or return to ‘normal,’ if we stop emitting greenhouse gases? – 2023-12-19
(5) SubStack The Amazon’s Climate Engine is Dying: Why COP30’s Carbon Obsession is a Catastrophic Blind Spot – 2025-11-11
(6) 2024 Soil Revolution Conference: Mastering Water Cycle Principles – Dr. Elizabeth Heilman
Vi behöver din röst och ditt bidrag för att ta oss hela vägen in i Sveriges Riksdag.
STÖD PARTIET VÄNDPUNKT!
SWISHKONTO: 1230127076
BANKGIRO: 5340-0347