I Dalademokraten 8 december 2022
Det är inte farligt att BNP sjunker när Sverige genomför en klimatomställning. Tvärtom kan denna omställning bidra till ökad jämlikhet och livskvalitet samtidigt som kriminalitet, psykisk ohälsa och utanförskap minskar.
När FN:s generalsekreterare säger att mänskligheten är på väg mot en katastrof och att vi fortfarande har foten på gaspedalen, så måste han tas på allvar. Inget svenskt riksdagsparti vågar dock i politisk handling utmana svenskens ohållbara livsstil trots att den uppenbart inte kan tillämpas generellt av världens länder.
Inget svenskt riksdagsparti vågar dock i politisk handling utmana svenskens ohållbara livsstil
Hur bör då Sverige agera om António Guterres ord ska tas på allvar? Över en 10-årsperiod föreslår vi följande:
• Nödvändiga investeringar för att minska klimatutsläppen bör kompletteras med nerväxt inom de branscher som har hög belastning på klimat och miljö.
• När batterifabriker och ladd-infrastruktur byggs bör kalkylen bygga på minskad bilism. Investera i järnvägstrafik till kommunhuvudorter – i stället för höghastighetståg – samt komplettera med busstrafik och en mycket större grad av lokal självförsörjning.
• Investeringar i cement, gruvdrift, fossilfritt stål samt sol- och vindkraft bör anpassas till en kraftig minskning av infrastruktur, byggande, fordonstillverkning, mm.
• Skydda mer skog, höj avverkningsåldern och avveckla kalhyggesbruket till förmån för kontinuitetsskogsbruk med fokus på klimat och biologisk mångfald. Därmed blir skogens kolsänka årligen större än de samlade territoriella fossila koldioxidutsläppen i Sverige.
• Industrijordbruket skickar idag upp stora mängder kol till atmosfären och minskar således systematiskt kolhalterna i vår matjord. Inför därför, med fokus på nationell och lokal självförsörjning, ett regenerativt jordbruk med betesdrift och kraftigt minskad användning av konstgödsel, bekämpningsmedel och importerat foder. Med en väl avvägd balans mellan växtodling och djurhållning, kan jordbruket binda mycket mer kol och därmed också öka matjordens förmåga att binda vatten och näringsämnen.
• Vänd på urbaniseringen genom att – utan att lägga beslag på värdefull natur – befolka landsbygdens mindre städer och samhällen samtidigt som väginfrastruktur och andra byggprojekt i storstadsområden minskas radikalt. I stället för att ständigt försöka hitta nya projekt för att sysselsätta alla väg- och anläggningsarbetare, behövs en insikt om att vi nu har nått en vändpunkt för människans utbredning på bekostnad av övriga arter och ett förändrat klimat.
Den arbetskraft som frigörs behövs inom framför allt fyra sektorer som idag i praktiken skriker efter arbetskraft. Dessa sektorer – som tillsammans ökar social hållbarhet och människors livskvalitet – är:
1) Den informella sektorn, som idag fungerar allt sämre genom att Sverige systematiskt har ökat förvärvsfrekvensen så mycket att det nu saknas vuxna människor i hem och lokalsamhälle. En allmän basinkomst kommer att ge individer – och familjer – större frihet att välja hur mycket tid man vill lägga på förvärvsarbete respektive på det egna hemmet och den lokala kulturen.
2) Den offentliga sektorn, som är en garant för människors trygghet och livskvalitet och som idag är alltför underbemannad. För att den ska fungera väl behöver den både finansieras och drivas av offentliga aktörer.
3) Ett mer decentraliserat och småskaligt jord- och skogsbruk, som kommer att behöva mer arbetskraft för att skapa en större närhet mellan konsument och producent. Transportbehovet minskar därmed – samtidigt som omsorgen om naturen och den sociala hållbarheten får mer utrymme.
4) Utbildning, omskolning samt forskning och utveckling, som under hela systemskiftet kommer att behöva forskare, lärare och vägledare för att omställningen skall kunna genomföras.
Sveriges systemskifte kan bli den tipping-point världens övriga länder behöver för att också våga göra samma omställning.
Gunnar Brundin och Paula Dahlberg
talespersoner för Partiet Vändpunkt