Debattartikel i ÖstgötaCorrespondenten.
***
Det pågår ett bisarrt offentligt samtal i dessa tider där mycket fokus hamnat på jordens klimatförändringar.
På tidningarnas affärssidor gläds politiker och näringslivsföreträdare att BNP nu ökar efter pandemin. Men kopplingen mellan miljöpåverkan och BNP är stark.
Redan 2018 presenterades resultaten av forskningsprojektet ”Bortom BNP-tillväxt” från KTH. Man påvisade att fortsatt BNP-tillväxt inte är förenlig med klimat- och miljömål.
Begreppet hållbar tillväxt har varit ett sätt att ursäkta fortsatt materiell överkonsumtion. Men hållbar materiell tillväxt finns inte. Nu måste vi välja; fortsatt materiell tillväxt, i praktiken ökad BNP, eller möjlighet för mänskligheten att leva utan ännu större klimat- och miljökatastrofer.
För att slippa målkonflikten mellan ökad konsumtion och klimathänsyn brukar man hänvisa till att Sveriges klimatutsläpp minskat under senare år. Det är rätt om man enbart ser till utsläpp som sker inom Sverige.
Men om vi ser till utsläpp som alstras för vår konsumtion i andra länder exempelvis i Kina eller i länder där häften av vår mat produceras – då är utsläppsminskningen i Sverige marginell, enligt Naturvårdsverket. 18 procents minskning totalt under en tioårsperiod. Utsläppsminskningen måste bli 5 gånger kraftfullare än vad som nu sker.
Ska det även i fortsättningen vara en mänsklig rättighet att flyga till semestermål och bidra till skogsbränder i Grekland och andra varma länder? Ska vi fortsätta äta kött producerat med kraftfoder som odlats i nedhuggen regnskog?
Ska alla ha rätt att resa i bil trots att produktionen av elbilar kräver stora uttag av råvaror och energi? Eller ska fler resor ske med kollektiva färdmedel exempelvis genom upprustning av våra regionala banor såsom Stångådals-och Tjustbanorna och även utbyggnad av våra stambanor eftersom de är betydligt energieffektivare och miljövänligare.
Finns det partier som i stället för att eftersträva ökad ”grön” BNP vill verka för en omställning av samhället till verklig hållbarhet med minskad materiell konsumtion? Det skulle underlätta för oss att utvecklas som människor och finna glädje i social gemenskap, naturupplevelser och olika former av konstupplevelser?
Det är nog inte så farligt att förespråka radikala åtgärder. En aktuell internationell studie från Global Commons Alliance har nämligen funnit att i Sverige tycker 74 procent av de tillfrågade att vi måste göra mer för att ta hand om vår planet. Partiet Vändpunkt verkar för en sådan omställning: Vad säger våra riksdagspartier?
Tomas Håkanson och Britta Kahanpää, Partiet Vändpunkt Öst
Gunnar Brundin och Paula Dahlberg, talespersoner för Partiet Vändpunkt