Partiet Vändpunkt vill förklara nödläge för klimatet – här är vårt reformprogram

De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Världsmeteorologiska institutet, WMO, konstaterade nyligen att 2018 blev det fjärde varmaste året som uppmätts och förra året befann sig miljontals människor på flykt undan väderrelaterade katastrofer. Enligt en ny rapport från IEA ökade energianvändningen globalt med 2,3 % förra året, en rekordsnabb ökning där fossil energi stod för mer än två tredjedelar av ökningen. 

Klimatkrisen handlar inte längre om framtiden – den sker här och nu. 

I dessa tider överväger regeringen att bygga ut Arlanda, samtidigt som de svenska utsläppsminskningarna avstannat. År 2017 var utsläppen endast 0,5 procent lägre jämfört med 2016.Utsläppen de tre första kvartalen 2018 var 1.4% högre än motsvarande period 2017. De konsumtionsbaserade utsläppsnivåerna ligger helt still. Naturvårdsverkets nyligen publicerade underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan visar att Sverige inte är i närheten att nå målet till 2045 om att de tota totala utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre jämfört med 1990. Den vårändringsbudget regering och dess samarbetspartier kommit överens om är fullständigt otillräcklig för att vända utvecklingen.

Nu krävs tillnyktring i politiken. Partiet Vändpunkt vill förklara ett nödläge för klimatet och presenterar idag ett klimatprogram med omedelbara reformer för att vända utvecklingen.

1.Inför ett klimatavdrag finansierat av RUT och ROT

Tillräckligt med skattepengar har lagts på att renovera kök. Nu behöver vi lägga resurser på att möta klimatkrisen. Vi vill omgående avveckla ROT och RUT*-avdrag i sin helhet kombinerat med en avveckling i etapper av ränteavdraget och med dessa medel finansiera ett statligt klimatavdrag.

Klimatavdraget kan sökas av småföretag och privatpersoner och är ett skatteavdrag för att anpassa verksamhet, transporter och/eller boende till Sveriges klimatmål

ROT- och RUT uppgick till 15 miljarder kronor 2016. Enligt Skatteverket är de med högre inkomster än genomsnittet överrepresenterade användare. Ränteavdraget kostar enligt Konjunkturinstitutets prognos (2018) 17 miljarder kronor – men förväntas öka till 65 miljarder kronor per år 2027. Lågt räknat innebär klimatmålsavdraget tillförda medel om 30 miljarder kronor årligen i kampen för att minska utsläppen och miljöförstöringen. ROT och RUT må ha varit bekvämt för de som har kunnat utnyttja det, men vi anser att en beboelig planet är överordnad nyrenoverade kök. De byggarbetare som idag bygger om kök behövs för att bygga om Sverige och de RUT-arbetare som arbetar i (ofta) friska människors hem behövs inom hemtjänsten och omsorgen av våra sjuka.

Klimatavdraget tillförs successivt ytterligare ekonomiska medel och utvidgas till att även inkludera åtgärder för att nå de andra 15 miljömålen (idag nås inte ens två av sexton uppsatta mål).

* Avskaffandet av RUT följs av en större investering för upprustning av hemtjänsten, till gagn både för brukare och överarbetad personal. Den separata reformen bygger på öronmärkt stöd till kommunerna som finansieras av höjda kapitalskatter.

2. Omedelbart stopp för satsningar som låser fast oss i fortsatta utsläpp. 

Regeringens flygstrategi räknar med fördubblad flygtrafik på Arlanda 2045 och en generell ökning av flyget med 1.9%/år till 2045. Man satsar även på en ny flygplats i Sälen. EU-kommissionen har dessutom fattat beslut om att statsstöd till regionala flygplatser med upp till tre miljoner passagerare ska få generellt undantag från regelverket. Preemraff vill bygga ut i Lysekil med en potentiell utsläppsökning motsvarande upp till 1.7Mton/år. En ny fossilgasterminal ska byggas i Göteborg, trots att den riskerar komma från den destruktiva fracking-metoden, samt låser fast oss i destruktivt fossilberoende. Många kalkyler för väginvesteringar bygger på kraftigt ökade trafikmängder för att kunna bli samhällsekonomiskt ”lönsamma”.

Vi vill införa ett tydligt lagkrav på att investeringar som bygger på fortsatt användning av fossila bränslen som generell regel ska få avslag. Vi vill också att tillstånd vägras för vägprojekt vars lönsamhet bygger på fortsatt ökat vägtrafikarbete. Etappmålet att utsläppen från trafiken ska minska med 70% från år 2010 till 2030 är omöjligt att nå med kraftigt ökad trafik.

Vi vill att investeringar som försvårar att nå klimatmålen och som bygger på ökade trafikmängder av fossilberoende fordon skall få ett generellt avslag vid miljökonsekvensbeskrivningar.

3. Omställningsfond för näringslivet

För att drastiskt minska våra utsläpp behöver vi ställa om flera sektorer samhället, från fossiltung industri till industri som främjar omställningen till förnybart. Men omställningen får inte ske på bekostnad av arbetslöshet i hela regioner och yrkesgrupper. Nyligen bestämde Spaniens regering att stänga landets kolgruvor samtidigt som de avsatte 250 miljoner euro så att arbetarna kan ställa om till andra jobb eller gå i pension tidigare. I Tyskland har den s k kolkommissionen föreslagit att kolet ska fasas ut 2038 – i samma veva föreslås en fond på 40 miljarder euro för investeringar och arbetsmarknadsåtgärder i de regioner som drabbas. Vi vill genomföra en liknande reform utifrån svenska förutsättningar. Vi vill skapa en omställningsfond på nationell nivå som möjliggör för omställning av fossiltunga företag utan att enskilda bygder och människor drabbas av arbetslöshet. Detta görs genom att företag får möjlighet att söka lönebidrag för att exempelvis vidareutbilda sin personal (så att de anställda utbildas med bibehållen lön) och ges tillgång till riskkapital för investeringar.

4. Reformerad finanssektor

Många investeringar som ger positiv effekt på en kvartalsrapport kan i det längre perspektivet bli skadliga både för samhället och bolaget. Dagens incitamentsstrukturer är ofta uppbyggda kring kortsiktiga, ettåriga mål. Finanssektorn behöver i högre grad bygga in riskanalyser baserad på långsiktighet och klimatproblem i sina kalkyler.

Vi vill:

• införa en statlig investeringsbank. Offentligt ägda banker, som inte pressas av aktieägare till snabba och stora utdelningar, kan tillhandahålla tålmodigt kapital till investeringar som över tid och ur ett samhällsperspektiv är lönsamma och inte sällan alldeles nödvändiga ur ett klimat- och omställningsperspektiv. Det är på tiden att även Sverige får en offentligt ägd investeringsbank.
  • att samtliga statliga aktieportföljer ska avveckla existerande investeringar i fossilbranschen, såvida dessa företag inte har en plan, med etappmål, för hur de ska bli fossilfria 2045.
• avskaffa PPM-valet och flytta över resurserna till en fond med hållbarhetskriterier i linje med miljömålen, som ger både investeringar för omställning, hållbara jobb samt en årlig avkastning till pensionerna. Det är bättre att pensionskapital används till omställning än att stora delar blir till avgifter till banker. Detta skulle tillföra 1100 miljarder till omställning, med trygghet mot spekulation.
• införa skärpta krav på ansvarsutkrävande för klimatskador. Obegränsat ansvar för klimatskador för företags verksamhet ska kunna utkrävas. Då vägs klimatrisken bättre in i kalkylerna.

5. Ett nytt finanspolitiskt ramverk där resursförbrukningsmål, utsläppsmål och minskade klyftor överordnas tillväxtmålet.

Sverige är inte i närheten av att nå sina egna klimatmål. Tvärtom har utsläppsminskningarna avstannat, medan den svenska konsumtionen fortsätter att leda till höga utsläpp utomlands. De tekniska innovationer för minskad resursanvändning som kommer till stånd äts omgående upp av ökad produktion och konsumtion. Så länge det finanspolitiska ramverket bygger på ekonomisk tillväxt som överordnat mål för samhällsutvecklingen kommer klimatmålen inte att uppnås – vi behöver en ny prioriteringsordning. Den omställningstakt som klimatkrisens allvar kräver innebär också att samhället behöver genomföra kraftfulla investeringar. Vi vill därför återgå till ett system där driftsbudget och investeringsbudget separeras. En orsak till att Sverige kommer behöva 11 miljoner ton i kompletterande åtgärder (inlagring av växthusgaser) 2045 är att planeringen utgår från en tillväxt på 2.05%/år, med lägre antaganden om tillväxt skulle miljömålen vara mycket lättare att nå.

Vi vill

• att tillväxtmålet underställs mål för minskad(e) resursförbrukning, utsläpp och socioekonomiska klyftor.
• att drifts- och investeringsbudget separeras och att tillskott till investeringsbudgeten kan finansieras direkt från Riksbanken
• införa kraftigt höjda växthusgasskatter som går tillbaka till medborgarna med glesbygdsbonus.